Stereotyper och rasistisk bildsättning utbredd i media när det gäller muslimer

Vad kan få etablerade journalister att använda vanliga moskébilder och slumpmässigt valda snuttar av beslöjande kvinnor för att beskriva Islamiska Staten, eller våld mot kvinnor? Vad kan få etablerade debattörer och politiker att försvara rasstereotyper av muslimer, i yttrandefrihetens namn?

Förra veckan reagerade jag på en debattartikel i Göteborgs-Posten som handlade om våld mot kvinnor och omröstning i EU, som hade bildsatts med en slumpmässig bild på beslöjade kvinnor. När jag mailar och ifrågasätter detta, svarar Bengt Bendix som är redaktör på GP:s debattsida med att ”Artikeln handlar om en omröstning i EU-parlamentets jämställdhetsutskott samt om jämställdhet och kvinnors rättigheter i förhållande till tradition, kultur och religion. Och arbetet med att få till stånd en förbättring av kvinnors villkor i länder som kränker deras rättigheter. Saudiarabien är ett av de länder som systematiskt kränker kvinnors rättigheter allra mest. Därav en bild från detta land.”

Man väljer alltså en slumpmässig bild på kvinnor i Saudiarabien, fastän artikeln varken nämner landet eller gör en hänvisning till saudiska kvinnor. Jämför med om vi pratar om våld mot kvinnor i Europa, eller Sverige, skulle vi då ta slumpmässig bild på kvinnor på gatan? Självklart inte. GP:s redaktör Bengt Bendix rationaliserar alltså användandet av stereotyper och rasistisk bildsättning.

I ett annat inslag på Gomorron Sverige 17 november som handlar om svenskar som deltar i kriget i Syrien, börjar inslaget med en bild av Stockholms Moskén, besökare som går in och ut och sedan fokus på halvmånen på minareten av moskén. Inslaget fortsätter med att gå till en förort där kvinnor med slöjor syns i helt vanliga vardagliga aktiviteter.

Detta är allt för vanligt. En debattartikel om att utrota alla världens religioner (Dagens Samhälle 18 november 2014) bildsätts med en beslöjad kvinna med pannan på marken. En debattartikel (GP Debatt 18 juni 2012) med titeln ”Islamismen får allt större fäste i Hjällbo” bildsätts med en beslöjad kvinna som bär på två påsar. Detta är fyra exempel på en utbredd praxis bland svenska journalister.

Förutom att rapporteringar som har med islam och muslimer är skeva enligt flera studier som gjorts (se bland annat här – OBS! PDF), så är bildsättningen baserad på historiska och koloniala blickar av Orienten. Därför dominerar också den ”muslimska kvinnan” med sin slöja gärna artiklar om islam och muslimer. I förstudien Muslimer och islam i svenska nyhetsmedier var få artiklar, endast tre, om muslimska kvinnor, men däremot användes beslöjade kvinnor, som antogs vara eller var muslimer, i hela 33 artiklar av 503, alltså 11 gånger mer än vad som skrivs om muslimska kvinnor.

Kopplingen av islam och muslimer till fanatism, våld och förtryck är en gammal konstruktion. Att i exemplen ovan, i GP, Dagens Samhälle och SVT, reproducera dessa stereotyper är inte omedvetet, utan djupt ingrodda fördomar och föreställningar om islam och muslimer. Som Edward Said skriver i Covering Islam så har det sedan 1700-talet, och även tidigare, varit en vana i Occidenten, alltså Väst, att radikalt förenkla Orienten och människorna som bott där. Detta har varit av den enkla anledningen att differentiera Europas vita befolkning från resten av världen och återinrätta och upprätthålla tanken om rashierarkin och Europa som civilisationsvagga.

Genom dessa publiceringar och bildsättningar kriminaliserar man islam och muslimer till den grad att svenska muslimer inte ses som jämlika medborgare, utan som oönskade besökare och främlingar i Sverige. Slöjan, som av många muslimska kvinnor ses som ett fromhetstecken, blir kopplat till problem och våld och laddade ord som islamism och fundamentalism, medan moskéer framhålls som rekryteringsbaser för terrorism. Att man på senare tid kunnat läsa om muslimska kvinnor som blir attackerade eller att moskéer blir vandaliserade är sålunda en effekt av dessa rasistiska reproduktioner. Därför är det viktigt att reagera när media väljer att bete sig rasistiskt.

Så nästa gång en tidning eller ett nyhetsinslag innehåller inslag med rasistiska beskrivningar och framställningar, kontakta ansvarig utgivare och klaga. Låt inte det sippra förbi. Ju fler som höjer rösten, ju mer tvingas nyhetsredaktionerna att slopa gamla rasistiska föreställningar.

Amanj Aziz

Amanj Aziz här - gillar böcker som tjocka kids gillar kakor (och gillar även kakor...). Förklaras bäst som titellös och mångsysslare med bakgrund i statsvetenskap och sociologi.