Pratar medier om muslimer eller islamister? – En genomgång av svenska medier 2017

Hur såg det ut i medierna under 2017 när det kommer till ämnen som kan kopplas eller relateras till muslimer eller islam?

När Diskrimineringsombudsmannen (DO) kom ut med rapporten Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering fick den inte så mycket uppmärksamhet. Ansvariga utgivare på olika medier har inte kommenterat innehållet eller på något sätt adresserat hur de ska ta till vara på DOs resultat. DOs slutsats var att ”analysen visade bland annat att nästan alla artiklar handlade om eller relaterade till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Mediebilden av muslimer som sammankopplade med de negativa stereotyperna blev också stark i frånvaron av andra berättelser. Rapporten visade också att det är lite som har förändrats i relation till studier som genomfördes i Sverige för nästan 20 år sedan.”

Medieforskning är alltid viktig för att dels förstå politiska trender men också för att kunna se hur (des)information påverkar vår samtid.

Nedan är en sammanställning av 2017. En viktig aspekt att ha med sig är att artiklarna inte enbart är negativa och stereotypa, utan det totala antalet speglar alla artiklar, både ”positiva” och ”negativa” artiklar (både artiklar om saker som Ramadan och om IS. Alla artiklar ska inte läsas som islamofobiska eller ”negativa”). Dock är enligt medieforskningen det vederlagt att rapporteringar om islam och muslimer, och ämnen som kan kopplas till islam och muslimer, är extremt negativa – vilket t ex DOs rapport från 2015 visar.

Det publicerades över 64 000 inslag och artiklar under 2017 som kan kopplas till islam och muslimer

Sökt på begreppen muslim/muslimer, islam, islamist/islamister, islamisk och islamism. 175 artiklar per dag publicerades i svenska medier om ämnen som kan kopplas till islam och muslimer.

Uppdelat på kvartal ser det ut enligt följande:

I Sverige pratas det mer om muslimer än islamister och mer om islam än islamism

I debatten får man ofta höra att man ska göra skillnad på islamister och muslimer och på islamism och islam. Men statistisken visar på att de ofta används tillsammans (i vissa fall som synonymer) och även att vi pratar mycket mer om islam och muslimer än om islamism och islamister.

I tabellen nedan visas hur kvartalen 2017 såg ut när det kommer till begreppen islam, islamism, islamister, muslim och muslimer. 4,5 gånger fler artiklar/inslag handlar om muslimer än om islamister.

01= Jan-mars, 02= april-juni, 03= juli-sept, 04= okt-dec

Befolkningarna i Skåne och Västra Götaland exponeras mest för rapporteringar om muslimer och islam

Befolkningarna i länen Skåne och Västra Götaland exponeras mest för artiklar och inslag om ämnen som kan kopplas till muslimer och islam. I dessa siffror är riksmedier exkluderade (så som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och andra).

På de största tidningsredaktionerna är statistiken inte annorlunda

På Svenska Dagbladet (SvD), Dagens Nyheter (DN), Göteborgs-Posten (GP), Aftonbladet, Sydsvenskan och Expressen ser statistiken ut enligt följande:

Mer om muslimer än om islamister; mer om islam än om islamism; mer om islamisk än om islamistisk.

Nalin Pekgul dominerar som den röst som skriver som muslim

Här är det viktigt att påpeka att antal artiklar inte innebär att man författat dessa, utan en helhet av medieexponering. När det kommer till mig själv så handlar det enbart om vad andra skrivit om mig under 2017, speciellt i samband med Dramaten-pjäsen Muslim Ban. För Rashid Musa handlar också det höga antalet om beslutet kring att dra in Sverige Unga Muslimers bidrag. Yasri Khans artiklar handlar till stor del om handskakningsdebatten som bröt ut och som andra än han själv skrev om. Däremot är t ex statistiken för Nalin Pekgul, Sarah Delshad, Salahuddin Barakat och Kashif Virk till stor del egna författade artiklar eller artiklar där de framställs i positiva ordalag. Med andra ord har Nalin Pekgul, Sarah Delshad, Salahuddin Barakat och Kashif Virk enormt stor medieexponering för att ses som att föra talan och tala som representanter för muslimer, fastän de sällan blir anklagade för att göra detta. Tvärtom är det de som ofta skrivs om som beskylls för detta.

Andra skribenter har inte haft en betydande medieexponering under 2017.


Läs gärna också för mer medieforskning:
– Vem pratar om islamofobi? Om ordet ”islamofobi” i medier under 2017
– ”Vi måste problematisera slöjan!” – Görs det eller inte?
– Den massiva rapporteringen och repetitiva aspekten av islamofobi
– Islamofobisk mediasommar?
– Stereotyper och rasistisk bildsättning utbredd i media när det gäller muslimer


Så här gjorde jag: Jag använde databasverktyget Retriever och sökte på de olika namnen och begreppen. Detta gjorde jag 26 februari 2018 och 18 mars 2018. För där statistiken inte specificeras gäller alla dags- och kvällstidningar, rikspress, lokaltidningar, reguljära webbredaktioner, TV och radiostationer. Nyhetsbyråer och pressmeddelanden har också räknats in. Alternativa medier och amatörjournalistisk är inte inräknade och inte heller bloggar eller privata online-tv-kanaler så som Youtube. Med andra ord är det så kallade ”ordinarie” media och det som i folkmun refereras till som massmedier. Om du upptäcker något fel eller vill göra en korrigering, skicka då ett mail till nyansmuslim (@) gmail.com.

 

Amanj Aziz

Amanj Aziz här - gillar böcker som tjocka kids gillar kakor (och gillar även kakor...). Förklaras bäst som titellös och mångsysslare med bakgrund i statsvetenskap och sociologi.